Djungeltrekking

Det gungar när elefanten går i långsam takt på stigen. Det är min första tur på en elefantrygg och när jag väl kommit över över känslan av att sitta väldigt högt upp är det en riktigt behaglig upplevelse. Elefanterna ser välmående och lugna ut och skötaren ser till att vi sitter rakt så att vi inte belastar elefantens rygg snett. Han klättrar lätt och smidigt upp och ner och utsbrister små ljud som låter som "hui", "hui" för att ge sin vän kommandon. Ja, de ser faktiskt ut att vara goda vänner. Vi går på en rödfärgad stig. Runt omkring oss stiger de höga sockertoppliknande bergen upp i skyn. Det är underbart grönt och lummigt. Jag känner mig en aning ängslig när vi passerar under träd eller i tät vegetation. Jag tycker inte om vare sig spindlar eller ormar. Som tur är ser vi inga farliga kryp efter vägen.